Folkrace – Folksport med hängivna utövare

Om jag skulle skriva ordet Jokamiesluokka (för jag har ingen aning om hur man uttalar det) så skulle dom flesta svenskar antagligen lägga pannan i väck och undra ifall jag halsat lite väl djupt från fickpluntan. Men om en finne skulle få höra det ordet så skulle denna antagligen skina upp i ett stort leende. Översättningen lyder nämligen ”varmansklassen” och kallas här för Folkrace och kommer från början just ifrån Finland med sin början runt 1981. Det är ett utav dom billigare och mest lättillgängliga motorsporter idag och är till det närmaste unikt för just norden. Sporten vann snabbt popularitet i vårt avlånga, skogbeklädda land och ungefär efter ett halvår att det introducerats från Finland så hade 3837 personer löst tävlingslicens i Sverige för att kunna vara med och tävla. Idag så genomförs ungefär 450 tävlingar per år på dom omkring 130 officiella banor som finns placerade runt om i riket.

Bilarna som används i racen är oftast av den äldre sorten, gjorda för att kunna ta sig en törn eller två under loppets gång. Hastigheten ska inte gå över 80 kilometer i timmen, även om det finns dom som kör snabbare. Trots det så måste bilarna besiktas av en teknisk funktionär och innehava en skyddsbur. Föraren skall vara klädd i flamsäkert material, vilket inkluderar handskar, skor och overall, balaklava, någon form utav stödkrage eller FHR-skydd samt en hjälm godkänd för folkrace. Allt detta för att skydda förarna vid olyckor och se till att dom överlever för att kunna krascha en annan dag igen.

Som yngst får man vara 15 år för att tävla i juniorklassen, men tävlande utan B-körkort måste först genomföra en debutanttävling. Vid 18 år så får man tävla i någon av seniorklasserna vilka är uppdelade efter kön, det vill säga Herr eller Dam-klassen. Samma år som den tävlande fyller 50 så får föraren avgöra ifall dom vill tävla i Senior eller Veteranklass. Efter varje tävling så sker det en försäljning utav dom tävlande bilarna, med undantag för bilar som körs odelat utav debutanter. Spekulanter har 15 minuter på sig efter tävlingen att lägga ett bud på 6500 kronor samt en avgift på 200 kronor per anbud. Personlig utrustning så som personlig ratt, in car-kamera, fönsternät och anpassad stol får demonteras innan försäljningen sker. Tvångsförsäljningen är till för att hålla kostnaderna nere och se till att tävlande förhoppningsvis inte lägger ner för mycket pengar på sina bilar inför tävlingar.

Grundreglerna för folkrace är lika rättfram som resten utav sporten. Tävlingsbanan måste ligga på ett inhägnat område och besiktigas utav en banbesiktningsman för folkrace. Hastigheten skall som tidigare nämnt inte överstiga 80 kilometer i timmen. Alla bilar är till salu efter avslutad tävling och startavgiften får inte överstiga 300 kronor för seniorer eller 200 kronor för juniorer. Turbo och fyrhjulsdrift är inte tillåten men under senare så får 16-ventilsteknik användas vilket gör att även nyare bilar kan tävla. Detta då tiden går och de klassiska bilarna som en gång var standard är allt svårare att få tag på och har i många fall genomgått den så kallade folkracedöden.